Pappor i föräldrastödsprogram intervjuade i masteruppsats


Pappa kom hem är en satsning på föräldraskapsstöd för utrikesfödda män som finansierats av statsbidrag genom Länsstyrelsen Kronoberg. I sin masteruppsats vid Linnéuniversitetet intervjuade Jimmy Fungmark deltagande pappor om upplevelsen och behovet av föräldraskapsstöd i det nya hemlandet. Resultatet var både väntat och oväntat.

I masteruppsatsen ”Egenmakt och jämställdhet i föräldraskapsstöd för utrikesfödda pappor” djupintervjuar Jimmy Fungmark tre pappor som deltagit i ett föräldrastödsprogram under 2018–2019. Ämnet valde han efter att ha fått förfrågan från en docent om han ville vara med och utvärdera ett föräldrastödsprogram.

-Jag blev intresserad när jag insåg att många kommuner nu erbjuder föräldrastödsprogram som riktar sig specifikt till utrikesfödda. Att ta reda på om de uppnår sina syften och mål kändes både relevant och spännande.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur deltagare i föräldrastödsprogrammet upplever och förstår sitt deltagande i programmet i relation till föräldraskapsstödets bakgrundsdokument. Frågeställningen i uppsatsen handlade bland annat om varför papporna deltagit i föräldrastödsprogrammet och hur papporna upplevde sitt deltagande.

Oenighet bland forskarna förvånade
På frågan om Jimmy var överraskad av resultatet blir svaret både ja och nej.
– Att papporna upplevde att de blivit stärka i sitt föräldraskap hade jag nog väntat mig. Det som förvånade mig var oenigheten inom forskningslitteraturen. Ett läger menar att det finns behov av kunskap i målgruppen om hur det fungerar kulturellt i det nya hemlandet, ett annat läger belyser faran med att konstruera kulturella skillnader som personerna behöver åtgärda för att kunna efterlikna det svenska samhället.
– Det är en svår balansgång, men det var tydligt att papporna som jag intervjuade upplevde ett behov av kunskap utan att de uppfattade upplägget som diskriminerande, säger Jimmy.

Att delta i föräldrastödsprogrammet ansåg papporna var viktigt för att förebygga problem, både i samhället och i hemmet. Deltagarna härrörde problemen till det faktum att de fått börja om i Sverige, med ett bristande socialt nätverk eller bristande kunskap om det svenska samhället.

Alla tre deltagarna menade att det är skillnader i föräldraskap mellan Sverige och Syrien, vilket till stor del beror på att pappor har en annan roll i Sverige gentemot än i Syrien. I Syrien förväntades de arbeta från tidig morgon till sen kväll för att kunna försörja familjen. I Sverige har de fått mer tid för sina barn.

Oro över att pekas ut som dåliga föräldrar
Något som Jimmy tycker är viktigt att belysa är den oro som verkar finns över att delta i föräldrastödsprogram då det kan ses som ett erkännande av att ha problem i sitt föräldraskap. Papporna i intervjuerna berättade att det bland utrikesfödda föräldrar kan finnas en oro för att föräldrastödsprogram är till för att kontrollera deltagarna, eller att deltagande kan leda till att föräldrarnas barn tas ifrån dem.
– Det är en problematisk oro, särskilt om föräldrastödsprogram ges som obligatoriska etableringsinsatser i form av villkor för ekonomisk ersättning. I praktiken kan det innebära att individer anser sig tvingade att delta i en insats där de riskerar att kontrolleras och i förlängningen bli av med sina barn. Därför är det viktigt att få ut information om vad föräldrastödsprogrammet innebär, och att det inte erbjuds för att personerna är dåliga föräldrar.

Ett sätt är att pappor som själva deltagit kan sprida sina goda erfarenheter vidare. I ett tidigt skede av projektet fanns också en tanke om att rekrytera framtida ledare från deltagarna, vilket visade sig vara svårt att genomföra i praktiken. 

Behov av kvantitativ undersökning
Den största utmaningen som Jimmy hade med uppsatsen var att få tag på deltagare, bland annat för att det gått en tid sedan föräldrastödsprogrammet senast genomfördes. Intentionen att intervjua sju-åtta personer fick sänkas, vilket påverkade resultatet. Förutom fler djupintervjuer menar Jimmy att det skulle vara intressant att gå vidare med en kvantitativ undersökning.
-I förlängningen kan det vara värdefullt att veta hur många som slutför programmet och varför en del väljer att hoppa av, säger Jimmy som i sitt nuvarande arbete som socialsekreterare i Högsby kommun kommer i kontakt med liknande föräldrastödsprogram.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har genom statsbidrag, så kallade §37a-medel, finansierat stora delar av de olika insatserna inom ramen för Pappa kom hem. Insatsen har genomförts i olika etapper under flera år.

Läs gärna mer om vilka medel som kan sökas från Länsstyrelsen.

Masteruppsatsen ”Egenmakt och jämställdhet i föräldraskapsstöd för utrikesfödda pappor”

Artikeln med utdrag ur intervjuer PDF 

Anette Hohner


« Fler nyheter